Carlstens fästning Högst upp på Marstrandsön tronar Carlstens Fästning fram. I mer än 300 år har denna väldiga väktare skyddat den lilla trästaden nedanför.

Carlsten - trehundraåringen som klarat krigen

den 13 juni 2017
Fästningen Carlsten vakar om en stor grå hök över Marstrand. Men när du väl tagit dig upp på fästningen och blickar ut över havet är allt det gråa och allvarliga plötsligt borta. Idag är fästningen en fängslande helhetsupplevelse utöver det vanliga och en magnifik utsiktsplats på en hänförande vacker ö. Mitt i havet. Mitt i historien.

 

Carlstens fästning är utan tvekan Marstrands största sevärdhet. Årligen kommer tusentals människor hit för att få upplevelser utöver det vanliga; guidade rundvandringar med besök i Suckarnas gång, Galgbacken, Lasse-Majas kök och Fästningskyrkan. En av sommarens stora upplevelser är Fästningsspelen - en dag med fångar och Caroliner, dån och krutrök från kanoner och musköter.

 

Byggnationen av fästningen

1644, när Bohuslän fortfarande var norskt upprättade den holländska arkitekten och artilleriingenjören Isac van Geelkerck en plan för befästning av Marstrand. Vid freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän och därmed Marstrand svenskt. Staden var ju sedan länge en viktig handelsplats och eftersom hamnen sällan fryser till, lades även en del av den västsvenska flottan här. Karl X Gustaf intresserar sig mycket för Marstrands försvar och beslutar sig för att bygga ett försvarsverk på öns högsta punkt ovanför staden. Först byggde man en provisorisk skans av jord och timmer som kallades för "Valens skans" men kungen befallde att "hon ska heta Carlsten".

Undan för undan utökades fästningen och förstärktes. På 1680-talet gjordes det fyrkantiga tornet runt och högre, och murarna höjdes. I början av 1700-talet stod vallarna som omsluter den stora borggården färdiga och sedan byggdes de yttre delarna. 1860 rapporterades fästningen vara färdigbyggd.

Fångar på Carlsten

Att släpa sten till fästningsbygget var som sagt ett hårt arbete. För att få tillräckligt med arbetskraft infördes ett nytt straff i den svenska lagen: "Marstrandsarbetet". Från hela landet fördes då förbrytare som skulle ingå i arbetsstyrkan. Stora tjuvar, små tjuvar, mördare och våldtäktsmän, förfalskare - alla hade de som tung uppgift att släpa sten till fästningsbygget som tog ca 200 år. Ett hårt straffarbete där många dog av slit och umbäranden. Besvärliga och rymningsbenägna fångar kunde få bära en så kallad järnkrona, ett fängsel som kunde väga upp till 36 kilo. Det hårda arbetet och de usla levnadsförhållandena gjorde att dödligheten var stor. Vissa vintrar dog upp till 20 procent av fångarna. Marstrandsarbetet avskaffades 1854 och de flesta fångarna flyttades då till Göteborg.

 

Lasse-Maja stod för maten

Den mest berömde fången på Carlstens Fästning var Lasse-Maja. Lasse Maja var en skicklig tjuv som hade haft en hel del framgång "i jobbet", inte minst genom tricket att klä ut sig till kvinna. 1813 åkte Lasse-Maja fast och fick "Marstrandsarbete" på livstid. Men eftersom han var en riktigt bra kock tack vare de kokkunskaper han lärt sig som "kvinna", fick han lyckligtvis ägna den mesta fängelsetiden åt att laga mat istället för att hasa runt med tung fotboja och släpa sten. År 1839, efter 26 års fångenskap på Carlsten, benådades han av kung Karl XIV Johan.

 

 

 

Besök Carlstens Fästning - Guidade turer, restaurang och hotell