Sällskapet S:t Erik Marstrand Anno 1882

I Marstrand verkande Gustav Edvard Widell, (1815-1880), rektor på ön, och han såg möjligheten att skapa en lummig miljö i det karga landskapet. Han stakade ut stigar, i skrevor och dalar där kreaturen redan trampat under sitt betessökande och han genomförde även de första planteringarna.  Där vi idag har en park på norra sidan av ön, låg tidigare en mosse. Mossar dikades ut och träd planterades. Parken stod klar 1862, och en sten står där än idag, med texten ”Akta träden PL 1862”. 

Strax efter Widells död, år 1882, instiftades Sällskapet S:t Erik, som hade som syfte att ”vårda och underhålla planteringarne å Marstrandsön”.  Stiftelsen fortsatte i samma anda som Widell  med att anlägga fler stigar, mötesplatser och 1894 stod ”vägen rundt ön” klar. En minnessten är rest efter hans död i  S:t Erikspark.

Varför parken fick namnet S:t Erik har inte gått att härleda, dock finns det flera platser som har detta namn på ön. Kanske syftar det på det svenska nationalhelgonet Erik den helige, Erik Jedvardsson, Sankt Erik, född omkring 1125,^[1] död 18 maj 1160, räknad som kung av Sverige omkring 1156–1160. 

Under början av 1900-talet utökades ön med fler stigar, nya träd planterades, bla lövträd, lärkträd, gran och fur. För att locka sommargästerna ut till parken anlades  en kägelbana av Thure Bonander, som fick hyras av Sällskapet S:t Erik, låg strax ovanför S:t Erikspark.  Och nere i parken log en ”vattenkiosk”, där man även hämtade nyckeln till banan. Kägelbanan var igång in på 50-talet.  Idag kan man fortfarande se grunden där banan låg.

Dagens nakenbad på västra sidan av ön anlades även under denna period, ”det offentliga fria badet nedanför Karlskogadalen är anordnat till allmänhetens trefnad…”. Och under en period fanns det en kiosk intill baden, där man kunde köpa lite godsaker.

På ön finns flera dammar, som tidigt försågs med näckrosor. Den största dammen ligger strax ovanför S:t Erikspark, och heter just Näckrosdammen, och är troligen anlagd under slutet av 1800-talet.  Sotardammen, en lite mindre och mer undanskymd damm, ligger också ovanför S:t Erikspark, men längre västerut.

För att värna om växligheten byggdes även en skyddsmur mot västerhavet, i slutet av den sk Svarte Mossen. På denna del av ön finns ett större bestånd av bok. Muren ligger strax ovanför Skallens fyr.

Idag drivs stiftelsen i samma anda.  Vårt syfte är det samma som från starten, att vårda vägar, parker och planteringar på den ej stadsplanerade delen av Marstrandsön samt verka för trivsel på ön.

Under senaste åren har nya träd planterats i S:t Eriks park, stigar och dammar har hållits iordning eller förbättrats. Utöver detta har stiftelsen även säkrat att den årliga påskebrasan genomförs, allt för att skapa trivsel för boende och besökare.

Medlemmar och andra frivilliga stöttar med tid och pengar, för att fortsätta hålla Marstrandsön lummig och trivsam.